Livet. Jag tror att folk glömmer varför vi fått livet. Vår vardag utspelar sig i rutiner i den stora cirkeln som i stor sätt omsluter våra själar. Vi undrar vem som skapat dessa regler och satt människorna på plats. Eftersom att vi lever med vetskapen om hur vår värld ser ut, blundar vi för förändringar. Kanske är det så att vi fruktar det okända? Isåfall tycker jag att vi borde skämmas. Världen har mer att ge av allt det goda, allt det goda som Du och Jag inte ser. När vi själva ser vårt liv som obedrägligt och finner vår tillvaro i total missär, tror jag att vi sluter ögonen för allt gott.
Jag tänker lära mig att skapa. Tänker göra så att ljudet som kommer från mina läppar, klamrar sig fast vid dig och berör.
Jag tror folk glömmer varför vi fått livet. Glömmer att vi har tilldelats denna gåva! För det är precis vad det är, Livet är en gåva. En gåva som är rund på alla kanter, en gåva som slipas och blir härdad ju mer du går igenom.
Livet som är livet betraktar du ibland som pesten själv.

"Livet så som du lever det är så du vill leva, varför annars leva så som du lever?"